Ostronmeckat Knysna

Olle verkade vilja ta bilen hellre än båtturen vi bokat i Knysna idag, tio mil öster om Mossel Bay och ostronens huvudstad.

Han somnade därför helt sonika när båtturen startade och sov sig igenom de stora vågorna på Indiska Oceanen. Tuva sa att hon önskade hon också kunde göra som Olle och somna, både hon och Vilma tyckte det var läskigt att rida på vågorna och jag kunde hålla med många gånger.

På bilderna ser havet väldigt lugnt ut men icke. Öppningen från Knysnas hamn som syns på första bilden, är bland de farligaste passagen i landet, där det gäller att vänta in vågorna för att ta sig ut på havet i rätt tid. Idag var det hyfsat lugna vågor men inte de lättaste. Jag undrar hur det känns en riktigt blåsig dag.

Efter en stund vände kaptenen, som var väldigt duktig på att manövrera de 500 hästkrafterna, rakt mot dessa klippor och körde in bland bergen där vågorna slog högt mot väggarna. Därinne körde han båten i cirklar för att vi skulle kunna se varför stället kallas Needles Point, som droppstenar från klippväggarna.

Ute på havet igen jagade vi delfiner, valar och sälar men ingen ville visa sig för vår båt idag. Lite av ett antiklimax såklart även om den en och en halv timme långa resan var häftig i sig. Vi får försöka upptäcka delfinerna från stränderna istället.

Tillbaka i hamnen igen styrde vi stegen mot en riktigt häftig fiskrestaurang som lika gärna kunde varit placerad i Cape Cod eller liknande.

På vägen stötte vi på en far och son som med en ihålig burk fäst på en stav pressade ner gyttja för att åstadkomma en vattenstråle bredvid burken.

Ur strålen ploppade dessa små räkor upp och vips samlades bete för större fiskar på ett härligt effektivt sätt.

Jag och Lotta var ute efter att få avnjuta de lokala ostronen och vilka härliga smaker vi fick! Helt klart värt besöket i stan som hade en stark New England-stil över sig och var mycket trevlig att promenera runt i.

På vägen tillbaka till Pinnacle Point hittade vi den lokale slaktaren som Roger tipsat om, handlade på oss 1,2 kg oxfilé för 170 kronor, någon flaska rödvin och vedträn för att njuta av en klassisk grill, eller braai som det heter i landet och är något av en nationalrätt, eller sätt kanske, som görs överallt. På stränder finns grillplatser för att kunna få sin braai.

Solnedgången över golfbanan och vår utsikt från altanen var magisk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s