En häftig ridtur

Klockan sju igår morse satt jag och tjejerna upp på hästryggarna på gården. Tuva och Vilma var nervösa men spända och vår ledare var en suverän kvinna, tuff och otroligt snäll. Hon visade de enkla grunderna för tjejerna och så red vi uppför Botmaskop, berget bakom gården som vi njutit av att se under dagarna här.

Turen gick väldigt bra fram tills att två cyklister dök upp bakom hästarna på en stig. Hästarna blev nervösa och Tuvas unga Rosa vägrade sen gå uppför en backe och behövde ledas upp av ledaren. Min Shellone var väldigt pigg och hade redan börjat vandra uppför men vände tvärt när inte resten följde efter och travade tillbaka i den riktigt branta backen, då spändes musklerna rejält. Vilmas Elfie var en äldre väldigt lugn häst men ville heller inte gärna gå för sina känsliga ben. Det passade Vilma väldigt bra i och för sig, hon kände sig lugn och trygg med honom. Tuva ville nog helst gå tillbaka efter incidenten men fortsatte såklart och det var så modigt av de båda.

I det ensamma trädet till höger i bild satt en falk och kikade innan den seglade vidare ner i dalen. På vägen strax efteråt satt vår ledare av och plockade upp en jättevass svartvit tagg från ett piggsvin. Synd att vi inte fick se det, hade varit riktigt häftigt.

Vid nio var vi nere på farmen igen och frukosten smakade extra gott den morgonen.

Vi packade ihop alla grejer och sa hejdå till huset, utsikten, djuren och de trevliga människorna på farmen för att bege oss till flygplatsen strax innan lunch.

Jag tror jag får skriva fler inlägg om alla upplevelser och minnen från de här tre veckorna, jag behöver samla ihop tankarna och det dyker säkert upp saker jag gärna vill skriva ner nu när vi abrupt kastas in i vardagen igen.

Första flighten till Addis från Kapstaden med start vid 15.00 var rätt dryg, Olle var inte så nöjd även om han sov en och en halv timme kanske. Men en sextimmars-resa är rätt dryg den tiden på dygnet för en liten.

Tur att han har så många och särskilt sina systrar som kan läsa och leka med honom. Och att han kunde promenera runt i gångarna ibland och charma en och annan, så som han gjort hela semestern.

Vi landade i Addis 22.10 lokal tid och behövde bara gå bort till vår gate mot Arlanda för att få hoppa på transfer-bussen ut till nästa plan som flyttat fram sin avresa tjugo minuter. Det var en räddning för oss att få lyfta vid 23.30. Då var Olle pigg och glad och vinkade till folk och till flygplanen, som ett hejdå till landet.

Nästa flight gick mycket bättre. Alla sov nästan hela tiden, Olle vaknade några gånger och bara skrek, väldigt olikt honom men han kunde tröstas till slut i alla fall. Glada och hyfsat pigga landade vi på svensk mark halv sex imorse.

Tjejerna envisades med att gå till skolan så vi åkte och handlade god frukost med nybakat bröd, de duschade och packade väskorna och sen var det hejdå till dem.

Vilma ringde några timmar senare, hon hade spelat fotboll och ramlat på isen och slagit i knäet. Det var bara att hämta och linda knäet på henne och så har hon vilat idag ändå som var tanken från början.

Lite ovana med kylan och främst att köra på höger sida av vägen igen, men vi möttes av en väldigt vacker vinterdag så nu längtar vi till alla vinteraktiviteter här hemma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s