Världens bästa mamma

Mamma och Lasse kom ner i fredags för att fira Vilma och nu är mamma kvar till onsdag för att stötta och umgås med oss extra mycket. Och det är så uppskattat. Olle får vara hemma och mysa med mormor både måndag och tisdag och bland annat bygga med klossar som han blivit himla duktig på.

Om någon sitter med honom och bygger sitter han som fastklistrad i golvet och vägrar resa sig när tornet börjar bli högt. Då får vi hjälpa honom bygga de sista bitarna. Och så fort den sista lådan ligger på plats får tornet en blixtsnabb svepning och raseras snabbare än vi hinner blinka.

Om han bygger sitt torn på egen hand plockar han oftast de största lådorna först men eftersom han tar tag i den öppna delen på lådan hamnar den uppåt och det blir svårt att fortsätta bygga på höjden. Ibland är han finurlig och vrider på lådan så den får en slät sida uppåt och kan då fortsätta med nästa bit. Men så fort han är klar åker lådorna i backen.

Jag har jobbat hemifrån idag och passat på att gå till både tandläkaren och gynekologen. Kollat upp alla hål som min vän som ringde idag snabbt kommenterade, haha!

Fick en ny tandläkare då min hårda men rättvisa tidigare läkare valt ett annat företag och flyttat. Var lite skeptisk i början men jäklar så bra hon verkar, min nya. Hon frågade mig om mina käkproblem och för första gången fick jag verkligen känna mig hörd. Jag berättade om hur min huvudvärk är som värst efter att jag tränat, sovit utan bettskena eller varit ute i kyla och blåst. Att det känns jobbigt med känslan att behöva fokusera på att slappna av i munnen så fort jag ska koncentrera mig på någonting för annars vet jag att jag spänner käkmusklerna så pass hårt att jag får värk efteråt.

Hon berättade att det finns specialistvård att få. Hon skickade mig på remiss till proffs på käkmuskulatur och dess kopplingar till övriga kroppen, bad mig använda bettskenan när jag tränar så länge samt gav mig en kur antiinflammatoriskt att knapra en vecka för att se om det är en inflammation i musklerna och för att ha testat allt. Hon visade mig bilder på kraniet och musklerna som gör att vi kan gapa och bita ihop och varför jag har ont på just de ställena där musklerna fäster.

Jag kände mig så positiv när jag gick därifrån, efter att i så många år ha blivit hänvisad från tandläkaren till naprapat/sjukgymnast/kiropraktor och från dessa tre yrkeskategorier tillbaka till tandvården. Så har det hållit på men nu har jag en tro på att jag kan få hjälp att känna mig bättre framöver.

Hos gynekologen, eller egentligen min barnmorska under graviditeten, fick jag visa att min förlossningsskada inte förbättrats så nu har en remiss skickats för åtgärd även där. Vilken härligt positiv dag.

När Fredrik kom hem tog vi en löpartur innan middagen och jag testade att springa med bettskenan. Förutom att känna mig som en hund med en massa slem som samlades i munnen och letade sig ut och liksom fick mig att se ut som en glad sankt bernard, var det oerhört skönt och avslappnande för käkarna. Jippie!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s