På hästryggen och guldjakt

Dagen började med en magisk uteritt på fina islandshästar. Jag och Sanna och en kvinna som heter Kerstin hämtade in hästarna vid halv tio. Vi red ut i den friska höstluften en halvtimme senare och in i den svampfyllda skogen. Herregud va med kantareller överallt! Invasion i år tydligen och jag är lite sugen på att åka och plocka imorrn men det kommer säkert inte bli av. Det är mycket på schemat en sån här helg.

Jag red Krille, eller Kristall som han egentligen heter. En tjugoåring som är lite seg i starten, därav det medhavda spöet, men som har den bästa galoppen när han kommer igång. Och det blev en lång tur.

När vi kom tillbaka och hade ryktat hästarna, gett dem massa godsaker och släppt ut dem i hagen igen var klockan nästan halv ett! Det var bara att åka hem till mamma och heja fram DIF till sm-guld nummer tolv.

Efter middag hos mamma fick vi inbjudan till en fantastisk godisjakt på Halloweentemat. En gammal klasskamrat till mig orkar ordna med den bästa upplevelsen jag varit med om för barnen på Halloween. De började i en husvagn med en spåtant som frågade om de verkligen vågade gå vidare.

Efter en omgång lysbowling gick barnen vidare till skeppet och därbakom en labyrint för att hitta nycklar att byta ut mot godis.

Efter en kryptur på vinden i ett förråd anordnat som en rökdykning av en brandman var det vidare till Daidafloss och hopp över slajmet för att undvika Daidaloss. Godis var priset för att flossa.

Med en slangbella och tennisbollar skulle de här figurerna försöka prickas för att få en godisbit.

På kyrkogården satt klubbor nedstuckna bland skeletten.

I den fantastiska gruvan fick barnen gräva efter guld.

På träpall med hjul fick de dra sig in på rälsen till gruvan och med en hacka leta godis i en sandhög. Så fint gjort.

I vinkällaren stod en trollkarl och utan en trollformel för att öppna skattkistan fick man inget godis.

Vi avslutade med att skjuta paintball på en zombie innan vandringen var över. Grymt ordnat!

Olle har skrattat mycket idag. Det började imorse och han skrattade på väg ner i trappan och vid frukosten, bara sådär. Jag trodde nästan att han såg nåt kul för det kom så plötsligt och lät härligt glatt. Sen har det fortsatt och vi har fått njuta av en riktigt glad liten kille under dagen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s