Kreativ dag i stan

Idag fick jag umgås med Tuva och vi lyxade oss lite i stan med att njuta av en fantastisk lunch på det åh så goda sushi-stället i närheten av syster Sarah. Tuva är snorig fortfarande och det är ju svårt att skicka iväg henne till skolan, eller snarare veta när det är okej att skicka iväg henne. Hon får vara hemma imorgon också men sen hoppas jag hon kan gå.

Eftersom vi skulle få det städat och fint hemma hos oss på förmiddagen fick vi som tur var låna systers lägenhet så jag kunde jobba i lugn och ro och Tuva få vila. Och jag jobbade rejält under förmiddagen tyckte jag själv. Fick till fyra klipp inför onsdag kväll och torsdag morgon som ska sändas, planerade en del inlägg för veckan och kollade schemat för inhoppare och övriga på avdelningen. Efter lunchen åkte vi hem igen, jag och Fredrik tog en promenad till skolan och fick träffa Vilmas lärare i mellanstadiet för första gången. En försynt liten dam som verkade ha svårt med kommunikationen med föräldrarna, som vi har upplevt att flera har haft genom åren. Vilma verkar nöjd och utvecklingssamtalet gick bra. Hem igen och dags för digitalt utvecklingssamtal med Tuva och hennes lärare. Tuva verkar inte nervös inför de nationella proven som kommer nu i sexan så det är ju skönt. Det blir vad det blir och även om hon kan ha en bekväm inställning till läxor och så är det också en fördel i såna här sammanhang. Ibland önskar jag dock att det fanns lite mer edge.

Schemat körde ihop sig upptäckte jag strax innan jag stängde av datorn så jag kommer få åka till jobbet imorrn och köra lunchsändningarna och jobba digitalt. Men de får då stå ut med att jag dyker upp lite senare för jag ska få spela padel igen imorgon bitti, tjoho! Dessutom med gamla kollegor så det ska bli riktigt mysigt.

Tuva var rolig på lunchen när hon med briljant teknik åt den japanska salladen.

Olle är i en väldigt fin fas nu, är så glad på morgnarna när han blir lämnad och hojtar glatt när vi kommer och hämtar honom. Idag hämtade jag och då vände han sig mot sina kompisar och ropade ”dä ä mamma”! Någon hade dock fått med sig hans stövlar hem och sånt irriterar mig, jag skriver alltid hans namn på grejerna, just på stövlarna står det Olle utanpå, vid hälen.

Olle säger en del nya ord nu och när syskonen till exempel vill smaka hans äppelbitar här hemma så säger han bestämt ”Ojje”. Det är hans bitar helt enkelt, så kul att höra honom säga sitt eget namn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s