Energipåfyllning av familjen

Sprang en runda i torsdags innan kvällspasset. Vilken underbar start på hösten, hoppas det torra vädret överväger resten av tiden och att det blir kallt och vräker ner snö när vintern kommer. Helt färdig var jag efter tre kilometer dock, fortfarande läskig känsla men nu har jag ju varit förkyld någon vecka också.

Har inte tagit någon bild på huset sen jag vet inte när så i torsdags var det dags. Gillar huskroppen så mycket och önskar bara vi hade haft pengar att byta fasaden som inte mår bra. Även plåttaket behöver bytas egentligen. Suck.

Igår hängde fyra av systrarna på Farang som bjöd på ljuvlig avsmakningsmeny. Vi var så sjukt mätta efteråt så vi åkte bara hem och sov. Mysigt att hänga med systrarna och få skratta en hel del.

Imorse vaknade jag med min sedvanliga huvudvärk som jag bara väntat på efter att ha haft värkande käkar och axlar i några dagar. Klämmer ihop käkarna som en grävling på nätterna nu när det är mycket på jobbet. Och så slår det säkert ut och blir huvudvärk när jag har druckit några glas vin också. Så tråkigt. Var därför inte rolig halva lördagen.

Men eftersom Fredrik kände sig seg och hade ont i halsen fick jag masa mig upp och ta med Olle till sitt första tandläkarbesök. Så mysigt att komma in och höra barnsånger i högtalarna och väntrummet smyckat med ballonger och flaggor. Efter att ha gapat fint för tandsköterskan så hon kunde räkna tänderna och se att alla kommit och bedöma hans bett som utmärkt eftersom han aldrig haft napp, fick Olle gå ut i korridoren och fiska upp en påse med presenter i en mysig fiskdamm. Så bra och smart att skapa en temadag för barn som kanske är nervösa inför tandläkaren. Olle hade ju inga referenser och brydde sig varken eller men mysig start för framtidens besök.

Efter tandläkarbesöket åkte vi och grattade kusin Hugo som fyllt ett år i veckan. Vi fick äntligen se deras nya fina lägenhet och uppleva det vackra läget vid vattnet.

Grabbarna gillade att kika på alla båtar som gled förbi i den trafikerade farleden. Kanske inte på bilden men en hel del båtar fick Olle ropa efter.

Vackert promenadstråk längs träbryggan.

Mamma försökte få till en bild på kusinerna men det var lättare sagt än gjort. Charmigt att se bildserien där vi inte synkar på en enda men blir en kul berättelse ändå.

Min huvudvärk släppte så pass att jag kunde ta bilen till stan och äta middag med systrarna även ikväll. Men det var snabbt avklarat och jag hoppas verkligen det känns bättre imorgon för då vill jag njuta fullt ut av söndag, sol och umgänge med de närmsta. Tur var det ändå att jag åkte hem tidigt för Olle vägrade sova förrän jag kom hem. När jag svarade på hans rop i trappen somnade han innan jag kommit fram till sängen och lagt mig med honom.